Direktseende och periferiseende

Av hela synfältet är det endast 1-2 % vi ser med full skärpa, det så kallade direktseendet eller centralseendet. Resterande del av synfältet, 98-99 %, är det så kallade periferiseendet. Periferiseendet ger en oskarp bild, men kan upptäcka föremål i rörelse. Periferiseendet försämras av trötthet, alkohol och droger.

Synnedsättning

När du ansöker om körkortstillstånd måste du göra en synundersökning. Du behöver en synskärpa på minst 0.5, antingen naturligt eller med hjälp av glasögon/linser. Om du behöver glasögon eller linser för att uppnå detta måste de användas vid körning.

Om du förlorat synen på ett öga tar det tid innan du vänjer dig. Därför måste du vänta minst sex månader innan du får köra igen.

I mörker har vi sämre sikt eftersom det inte finns lika mycket ljus som på dagen. Det finns även personer som har ytterligare synnedsättningar i mörker. Vissa har till exempel problem med mörkernärsynthet eller nattblindhet.

Med åldern försämras ofta synen, framförallt mörkerseendet. Detta sker ofta gradvis, vilket gör det svårt att upptäcka en försämring. Det är därför bra att kontrollera sin syn regelbundet, även om det inte finns någon lag som säger att du måste genomföra dessa kontroller.

Synvillor

Hjärnan tolkar den information som ögat samlar in från omgivningen. Oftast fungerar det som det ska, speciellt om vi är i god kondition, men ibland blir det fel. När vissa delar av informationen saknas, skapar hjärnan en fullständig bild där delarna som saknas fylls ut, då kan det bildas synvillor.

Exempel:

• Dimma eller snöyra kan skapa synvillor som till exempel åt vilket håll vägen svänger.

• En mötande bil med endast ett fungerande framljus kan se ut som en mötande motorcykel eller moped.

Avsökning

Synen står för ungefär 90 % av all information du får i trafiken. Avsökning handlar om hur du läser av trafiksituationer. Med dålig avsökning missar du viktig information och risken finns att du upptäcker faror alldeles för sent. Det kan leda till sena reaktioner som överraskar trafiken bakom dig.

Erfarenhet och kunskaper leder till bättre avsökning. Undersökningar visar hur det skiljer sig mellan nyblivna och mer erfarna förare:

Nyblivna förare

• Håller blicken för nära bilen
• Fokuserar mer på fasta föremål
• Är mer passiva och söker av ett mindre område

Erfarna förare

• Håller blicken längre fram
• Fokuserar mer på rörliga föremål
• Har en rörligare blick

Så här ska du göra:

• Rörlig blick: Om du fastnar och fäster blicken på föremål, missar du annan viktig information i din omgivning.
• Blicken långt bort: Du ska hålla blicken långt framför bilen, utmed vägen. På så sätt kan du planera din körning och upptäcka faror i god tid. Det blir även lättare att hålla en stabil kurs.
• Ögonkontakt: För att undvika missförstånd med andra trafikanter ska du söka ögonkontakt.

Hjärnan väljer och tolkar

I trafiken får vi mängder av information med hjälp av synen. Informationen bearbetas och tolkas sedan av hjärnan. Att med hjälp av intryck bli medveten om vad som händer i din omgivning kallas varseblivning. Hjärnan klarar inte av att tolka och bearbeta all information och måste därför välja ut det viktigaste. Detta kallas för selektiv varseblivning.

Hur vi bedömer avstånd

När föremål befinner sig inom tio meter använder vi stereoseendet för att bedöma avståndet, för detta krävs båda ögonen. Om du förlorar synen på ett öga blir det därför svårare att bedöma avstånd, speciellt i början när du inte är van.

Vid längre avståndståndsbedömningar använder vi oss av flera olika tekniker:

• Storleken: Ju längre bort ett föremål befinner sig, desto mindre ser föremålet ut att vara.
• Perspektivet: Vägen ser ut att bli smalare längre bort. Kantstolpar vid sidan av vägen ser ut att sitta tätare med kortare avstånd mellan varje stolpe.
• Föremål som skymmer: Om ett träd skymmer ett hus, vet vi att trädet ligger närmare än huset.
• Föremålets klarhet: Om ett föremål är suddigt känns det som föremålet befinner sig längre bort. Vid nedsatt sikt, till exempel vid regn och dimma, försvåras avståndsbedömningen. Det känns som att föremålen befinner sig längre bort än vad de egentligen gör.

Hastighetsbedömning och mötespunkten

Undersökningar har visat att det är väldigt svårt att bedöma hastigheten på andra fordon, även för erfarna förare.

Det svåraste är att bedöma hastigheten på mötande fordon. Detta leder till att det lätt blir fel när du bedömer mötespunkten. Om mötande fordon har högre hastighet än du har, sker mötet tidigare än beräknat.

Eftersom det är så pass svårt att bedöma var ett möte kommer att ske, ska du alltid vara försiktig när du kör om andra fordon på vägar med mötande trafik. Använd stora säkerhetsavstånd och avbryt en påbörjad omkörning om den blir för riskfylld!

Andra sinnen i trafiken

Hörseln

• Om du hör att motorn går på högvarv vet du att du ska byta till en högre växel.
• Du vänjer dig vid hur din motor låter. Om den börjar låta annorlunda kan det bero på ett fel i motorn.
• Du varnas när du hör andra trafikanter tuta.

Känseln

• Om du känner att bilen drar åt sidan kan det vara fel på hjulinställningen eller för lite luft i ena framdäcket.
• Om du kör på för hög växel känner du att motorn börjar hacka eller bilen accelererar dåligt.

Luktsinnet

• Vid fel på motorn, bromsarna eller om du kört med parkeringsbromsen i kan du känna att det luktar bränt.
• Luktsinnet märker även om det kommer in avgaser in i bilen.

Balanssinnet

• Du känner när du accelererar eller bromsar in med hjälp av balanssinnet.
• Om du sitter rätt placerad kan du även känna om du råkar ut för en sladd.