Bränslen & föroreningar

Fossila bränslen

Vid förbränning av fossila bränslen bildas koldioxid som frigörs i luften. Koldioxid har funnits i naturens kretslopp under miljontals år. När vi däremot förbränner fossila bränslen blir det ett tillskott och halten av koldioxid ökar. Den ökade halten bidrar till växthuseffekten.

Olika fossila bränslen:

  • Bensin
  • Diesel
  • Naturgas

Wiki Article Image

Biobränslen (förnyelsebara bränslen)

Biobränslen, till skillnad från fossila bränslen, har fördelen att de inte bidrar till växthuseffekten eftersom de tillverkas av växter. Den mängd koldioxid som släpps ut vid förbränning är samma mängd som växten förbrukat innan skörd.

Olika biobränslen:

  • Etanol
  • Biogas
  • Biodiesel

Ett annat förnyelsebart drivmedel som är ett alternativ till biobränslen är elektricitet. Många bilar idag drivs helt eller delvis av elektricitet. Om bilen helt drivs av el kallas den för elbil, och de bilar som drivs av två eller fler drivmedel kallas för hybridbilar.

Kolmonoxid

Kolmonoxid försämrar blodets syreupptagningsförmåga vilket leder till trötthet och koncentrationssvårigheter. Gasen är lukt- och färgfri och i större doser är den livshotande.

Wiki Article Image

Koldioxid

Koldioxid bildas vid förbränning av fossila eller organiska bränslen. Koldioxidutsläppet är direkt beroende av bränsleförbrukningen. En bil som drar mer bränsle släpper därför ut mer koldioxid.

Koldioxid påverkar växthuseffekten. Resultatet av växthuseffekten är att den globala medeltemperaturen höjs, vilket kan få stora konsekvenser för både djur och människor. En temperaturförändring med några grader kan sätta hela systemet ur spel.

För att minska utsläppen från vägtrafiken beräknas fordonsskatten baserat på fordonets koldioxidutsläpp. Bilar med stora utsläpp får högre skatt och bilar med små eller inga utsläpp premieras med en bonus. Den 1 juli 2018 infördes en höjning av fordonskatten för nya bilar med stora koldioxidutsläpp för att främja miljövänliga fordon.

Ca en tredjedel av Sveriges totala koldioxidutsläpp orsakas av vägtrafiken.

Wiki Article Image

Kväveoxider

Kväveoxider bildar tillsammans med kolväten marknära ozon. Oxiderna bidrar till försurning av naturen och övergödning av våra hav och sjöar. De irriterar även våra slemhinnor och påverkar luftvägarna.

Marknära ozon

Marknära ozon bildas när solljuset möter avgaser. Halterna av marknära ozon är därför störst under sommarhalvåret. I atmosfären skyddar ozonet mot farlig strålning från solen, men i marknivå är det skadligt för både djur och växter.

Sot och partiklar

Sot och partiklar kan orsaka besvär i luftvägarna och risk för cancersjukdomar. Sot och partiklar är ett av de största problemen i tätortsmiljöer. Dessa partiklar bildas vid förbränning i motorer och vid vägslitage från dubbdäck.

Buller och infraljud

Vägtrafiken orsakar buller och så kallat infraljud. Infraljud är ett ljud som det mänskliga örat normalt inte uppfattar men som ändå påverkar vår hälsa. Infraljud och buller kan störa sömnen, ge insomningsproblem, koncentrationssvårigheter, huvudvärk och trötthet.

Wiki Article Image